Massakern på Risbergska – Viljan att ta sitt liv
Under fredagen vid klockan 10:00 höll polisen en presskonferens med detaljer om utredningen gällande massakern på Campus Risbergska som inträffade tidigare i år. Bland annat har utgått man ifrån att Richard Andersson hade en vilja att ta sitt liv.
— En intensiv utredning har lett fram till ett motiv som kopplar till den misstänkte gärningsmannens livssituation och att urvalet av offer tycks vara slumpmässigt utifrån de som kom i hans väg den 4 februari på Campus Risbergska, skriver polisen.
På presskonferensen visade polisen flera videoklipp från polisens kroppskameror när de gick in på Campus Risbergska. Man visade även genom grafik upp var i skolan de skadade och avlidna påträffades samt det dokumenterade mönstret gärningsmannen tog under skolskjutningen.
— Det här är en exceptionell händelse på flera sätt, inte bara för det sätt på vilken attacken sker, utan också rent polisiärt och utredningsmässigt. Det är ett ärende som inte kommer att leda till åtal eftersom den ende misstänkte gärningsmannen är död, säger polisens kommenderingschef Henrik Dahlström.
Richard Andersson agerade själv under massakern på Risbergska
Utredningen har visat att det inte finns någon annan som kan misstänkas för brott, varken vid planeringen eller genomförandet.
Den misstänkte gärningsmannen upplevde långvariga och upprepade motgångar kring sin försörjning. Han var beroende av intyg från vården för att säkerställa den. Livssituationen innebar osäkerhet, omprövningar och avslag under lång tid samt en försörjning som aldrig blev varaktig eller stabil.
— Vi ser att det är livssituationen och frustrationen som den skapar som är grunden till motivet. Motivet som vi ser är hans vilja att ta sitt egna liv. I samband med det har han valt att ta ut sin upplevda frustration och aggression på den omgivning som befann sig på en plats som han hade en relation till Campus Risbergska, berättar kommenderingschef Henrik Dahlström
Inget tyder på ideologiskt motiv
Det finns ingenting i händelseförloppet som tyder på att den misstänkte gärningsmannen gjort ett urval av personer han sköt mot. Han har tvärtom på ett närmast metodiskt sätt skjutit mot alla som han fått syn på och dessa har blivit slumpmässiga offer utifrån hans förflyttning i skolan under händelseförloppet. De personer som avlidit och de som överlevde med svåra skador representerar i stort det underlag av studenter och personal som fanns på skolan.
– Utifrån det som vi har hittat så saknas helt kommunikation eller tecken på engagemang med koppling till ideologiska eller politiska motiv. Inget i gärningen talar heller för att det rör sig om ett hämndmotiv riktat mot en specifik person eller grupp av personer, förklarar Henrik Dahlström.
Med det sagt så kan polisen i sitt utredningsarbete sakna väsentliga delar kring gärningspersonens internetanvändning då den misstänkte gärningsmannens mobiltelefon och två hårddiskar saknas och därför inte kunnat analyserats.
En långdragen planering
Ansvarig för den här skolattacken är en 35-årig man som under hela sitt vuxna liv var beroende av ekonomiska ersättningar från samhället för att ha en försörjning.
Under perioden 2019-2021 studerade gärningsmannen på Campus Risbergska där han läste för att få betyg i matematik med målet att kunna få ett arbete och bli självförsörjande. Det misslyckades och han avslutade därför studierna på eget initiativ.
Under hösten 2024 påbörjade han en rad av förberedande aktiviteter genom att
- sälja eller försöka sälja tillhörigheter
- söka uppgifter om vapenvård
- köpa ammunition och rökutvecklare
- införskaffa det gitarrfodral som han kommer använda för att frakta sina vapen i.
Tre av hans vapen införskaffade han redan 2011, då skaffade han också vapenlicens. Inget i utredningen har visat på att han i övrigt haft ett intresse för jakt.
— Den misstänkte hade förberett sig med vapen och ammunition för att kunna agera mot ett mycket stort antal människor. Användandet av rök ger intrycket av att han har velat skapa ett kaos för att få ett så stort skadeutfall som möjligt och försvåra räddningsarbetet, berättar Henrik Dahlström
