Polisen har nytt verktyg för att kartlägga utsatta områden
Vartannat år avgör polisen vilka områden i Sverige som ska klassas som utsatta. Ett nytt kartverktyg som tagits fram av forskare vid Malmö och Lunds universitet och som implementerats i polisens IT-system, ska göra listan mindre godtycklig.
Vivalla i Örebro – särskilt utsatt område
Ett 60-tal områden i Sverige klassas idag som utsatta där kriminalitet har stor inverkan på lokalsamhället. Listan över dessa områden tas fram av polisen och uppdateras återkommande, något som brukar generera ett stort intresse inte minst för att områdena på listan har tydlig koppling till skjutningar. Vivalla i Örebro finns med på polisens lista över särskilt utsatta områden.
De metoder som används för att avgöra om ett område ska klassas som utsatt eller ej, innehåller ett stort mått av godtycke, menar Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.
– Det avgörs ofta av den lokala polisens underrättelser och subjektiva bedömning. Det har saknats en mer strukturerad modell för att bedömningen av utsatta områden ska bli välgrundad och stämma överens med verkligheten, säger han.
Statistiskt verktyg
Tillsammans med flera andra forskare har han nu tagit fram ett statistiskt verktyg baserat på objektiva bedömningskriterier som till exempel sysselsättningsgrad, befolkningssammansättning avseende ålder och utländsk bakgrund samt anmälda brott.
– När vi har jämfört våra resultat med polisens lista ser vi att ett flertal områden som enligt verktyget klassas som utsatta, inte finns med på listan och tvärtom. De tre områden som i år tillkommit på listan hade redan identifierats av den statistiska modellen, säger Manne Gerell.
Ungefär 60 procent av områdena på polisens lista överensstämde med de som kom fram i forskarnas resultat. Listan är viktig eftersom den styr vilka polisiära resurser som kan sättas in i arbetet mot den organiserade brottsligheten lokalt.
Implementerat i polisens IT-system
Nu har det statistiska underlaget integrerats i polisens IT-system och kan förhoppningsvis bli ett komplement till det traditionella underrättelsearbetet. Nicklas Guldåker, universitetslektor i kulturgeografi vid Lunds universitet, har arbetat med implementeringen.
– Vi hoppas att kartverktyget kan hjälpa polisen att jobba mer effektivt mot den organiserade brottsligheten. Genom att också åskådliggöra områden som riskerar en negativ brottsutveckling blir det också lättare att jobba förebyggande, säger han.
Läs mer om modellen: Crime Prevention Based on the Strategic Mapping of Living Conditions
